Om man inte testar och misslyckas, så kommer man aldrig att lyckas, för det är ju de som testar som till slut lyckas. Bakom de flesta innovationer ligger hårt arbete och en mängd ”misslyckanden”. Det finns inga metoder eller mirakelkurer som gör dig innovativ, däremot hårt arbete, kultur och processer som stödjer experimentering och testande där ”misslyckande” är en självklarhet, en naturlig del. För det som många skulle se som ett misslyckande är för innovatören ett lyckat test, en självklar del i processen, något som genererar avgörande kunskap för nästa steg.
If you're not failing every now and again, it's a sign you're not doing anything very innovative
- Woody Allen
Grunden till innovation är förändring, förändringar genererar nya behov, medvetna som omedvetna. Förändringar skapar också nya förutsättningar såsom ekonomiska och tekniska, men det är först när våra förväntningar och beteenden förändras som det verkligen blir kännbart.
* Ett insiktsdrivet arbetssätt skulle kunna sammanfattas “testa för att lära”. Lättare sagt än gjort då många verksamheter lider av oändliga krav på dokumentation samt processer med olika beslutspunkter som skall passeras för att ens få börja testa. Men precis som i inledningen så är det testandet som löpande ger oss insikter (data) som vi kan omvandla till värdefull och avgörande kunskap. Men det är först när vi ackumulerar insikterna och kunskapen som vi kan börja dra slutsatser om större förändringar, innovation.
Design Thinking eller Service Design Thinking handlar om att driva innovation med människan i centrum, att förstå behov, drivkrafter, kultur etc. Att utforska och tolka medvetna men även omedvetna behov med fokus på att förbättra och göra livet enklare, trevligare mer underhållande. Så istället för att börja med lösningar och teknik så måste vi börja förstå människors beteenden, kultur, sammanhang/kontext, ekosystemet. Att med ett insiktsdrivet arbetssätt* hela tiden våga testa och bygga för att lära, prototypande ökar takten för innovation. Det är först när vi testar våra idéer i verkligheten som vi verkligen får bekräftat deras styrkor och svagheter, och ju fortare vi gör det, ju fortare utvecklas våra idéer.
Att digitaliseringen har inneburit och innebär stora förändringar råder det inga tvivel om. I många av de förändringar som digitaliseringen banat väg för, har våra förväntningar och beteenden skapat helt nya förutsättningar som i sin tur ställt krav på nya produkter och tjänster som resulterat i nya affärsmodeller - innovationer.
Anna Breman och Anna Felländer skriver om digitaliseringen i ”Diginomics – nya ekonomiska drivkrafter”. Digitaliseringen påverkar både inflation och BNP tillväxten då dessa nyckeltal inte fångar upp det värde som många digitala tjänster levererar. Exempelvis går idag 39% av alla utlandssamtal via Skype. en tjänst som fortfarande levererar motsvarande värde som det klassiska telefonsamtalet, men helt gratis. Fysiska varor blir digitala tjänster, digitala plattformar effektiviserar och internationaliserar det som tidigare var lokalt samt att digitaliseringen effektiviserar den traditionella produktionen. Sammantaget så rör det sig om stora förändringar som dessutom sker i allt snabbare takt. Det finns undersökningar som pekar på att drygt 50% av svenska yrken riskerar ersättas av digital teknik inom en 20 års period. Självklart kommer denna förändring skapa nya yrken, frågan är bara vilka och hur många.
